Vi är beroende av vår vägtrafik. Egentligen kan man beskatta den hur mycket som helst, vi skulle ändå använda vägarna. Frågan är bara: hur stor välfärdsförlust har vi råd med?
Bra att DN tar upp debatten om de huvudlösa politiska förslag som läggs om att beskatta vägtrafiken ytterligare till förmån för oklara ändamål. Att lyfta fyra miljarder kronor från vägtrafiken in i statsbudgeten kommer inte att ge några CO2-reduktioner, inte heller bättre framkomlighet - det kommer endast att förhindra nödvändiga förnyelser i vägnätet och fordonsflottan. Vi är alla beroende av lastbilar, i snart sagt allt vi konsumerar och allt vi producerar. Förbättringar i järnvägsnätet behövs också, men dessa kommer aldrig att kunna ersätta behovet av miljövänliga, säkra, och kostnadseffektiva vägtransporter. Det handlar om att trafikslagen ska komplettera varandra, inte osunt konkurrera med hjälp av stora subventioner. Det leder endast till välfärdsförluster för hela samhället. De medel som vägtrafiken genererar ska gå direkt tillbaka till förbättringar i just vägtrafiken! Det är så vi löser problemen, inte genom att frånta "syndaren" sin möjlighet till botgöring.